mamma och sovande kille säger godnatt.

Han ligger i våran säng så mannen min får sova på soffan. På samma plats han ledat de andra nätterna.

Behandlar han mig som skit och kallar mig saker jtan att säga förlåt så tycker jag inte att han förtjänar min tid. Tror hanöatt han kan slänga ut sig både det ena och andra utqn att be om ursäkt och sedan komma morgonen efter och vara ÄCKLIGT jävla puttinutti mot mig och tro att allt är okey, så tror han fel.

Under mina unga år fick jag ta hårda ord från min mor som en dotter inte ska behöva höra bara för jag var LITE jävlig så har man en hård kärna. Men att slänga ur sig SAMMA saker oftare och oftare och påstå saker, nedtryckande saker så gårdet tillslut till en viss gräns.

Jag kan sluta älska människor snabbt pga min mor. Hon har förstört mig så mycket. Men ibland är det bara en sådan frihetskänsla med.

Mina barn är MITT blod och jag skulle kunna dö för dom. De är jag och jag är dom.
MEN andra personer kan jag bara strunta i. Tro mig.

Mannen har jag struntat i i tre dagar och jag kan fortsätta länge till.

Det bästa är att svärmor och svärsyster vet vad jag går igenom då det inte bara är mig han dummar sig emot.
Så de vet också anledningen till VARFÖR jag beter mig på vissa sätt..

Han blir dum när han antingen varit hemma för länge eller har en sådan saknad till alkoholen eller LITE pengar på kontot. DÅ är det dags att börja trycka ner mig. Dock inser han inte att det bara blir värre för honom. ajag borstar av mig snacket och stänger av honom. Kopplar bort honom och lever i MIN 5 värld ist för 6världen Barnen och djuren.

Själv skylla själv ha.
Kanske just är den qnledningen till varför bebisgörandet tar en sådan tid.
Behandlar han mig som skit så planerar jag en värld utan honom ist för en värld med honom

Snart ska jag på möte. Snart låter som om det bara är några tillmar dit men det är det inte. Snart fär mig är om några dagar. På onsdagen den 8onde ska jag på mtt allra första möte och paniken börjar att komma smygandes.

En sak få människor vet om mig är att jag hatar möten, det är en av de saker jag verkligen avskyr. Möten med folk som sitter mittemot mig och ska "utvärdera" mig. Jag har fobi av att träffa folk. Jag får alltid 70miljoner tankar om varför måste jag träffa dom, kommer jag säga något fel, vad tycker de om mig. Kommer de vilja träffas igen, tycker de jag är eum i huvudet som tycker och tänker så, som gör på det sättet ist för det.

Nee det är absolut inget för mig. Och då jag lärt mig att de personer jag träffat inte vill träffa mig mer, slutar prata med mig, håller sig undan, slutar svara när man ringer, mailar, smsar eller hälsar på.
Så har jag ju gjort något fel. Ett fel intryck.

Jag har jätte stora problem med detta möte. Jag vet att jag absolut inte kommer vilja gå på det när det är dags för det. Men jag vet även att jag måste då hon kommer för att besöka MIG från västervik för att utvärdera mig.
Hon var snäll och kom hit till min stad så jag slapp ta buss eller be mannen att ta ledigt från jobbet för att skjutsa mig.
Hon verkade trevlig tycker jag iaf. Prata i telefon har jag inget problem med då man kan lådsas vara vem man vill. Men träffa folk öga för öga. Nee hujeda mig. Det ger mig panikkänsla och ångest.

JAG VILL INTE, men jag VET att jag MÅSTE. för att komma ut i världen.

Bild på nya hårfärgen jag skämde bortmig med. Mel valde orange, men insåg snabbt att det var en färg han INTE ska välja igen. Nästa kör han på blått

väckarklockan ringde kl 7.00 på julaftonsmorgonen. och jag låg och drog migi sängen med prinsessan då hon sov i våran säng då hon inte sov så bra i sitt egna rum.
Väckte Mel och mannen för att sedan vara uppe på julfrukost hos min mormor och morfar kl 8.00
Vi var kvar till ca 11.00för att sedaåka hem och gjorde sig iordning för att äka iväg till min farmor och farfar för mat ochkalle anka.
Sedan åkte vi hem och bara var vi.

Kollade på gostbusters som är väran jultradition i denna familj.

På juldagen kom K och M och vi hade paketöppning mys, mat ochbarnens farmor och faster. Vi firar på juldagen i familjen Nilsson då mannens två andra barn kommer den dagen.

annandagjul åkte vi upp till min far och mor vid 17.00 för (INTE julmat till) mat paketöppning med mina bröder och respektive.

Nyårsafton var det mys hemma och maten fick Mel välja som blev fiskgratäng och hary potter maraton. Öppnade pomac och gick ut för att kolla raketerna. Lee sov igwnom alla smällarna medans Mel var ute och lekte med grannpojken Liam medans de smällde och hade sig en timme. För att ligga i säng vid halv två.

GOD FORTSÄTTNING PÅ ÅRET 2014

Yttligere ett år av sorg, saknad, lycka, hat, oro och kärlek.

Livet saknar en pussebit och det kommer aldrig bli som förr.
Jag älskar de mina egna och det är mina andetag jag tar för dom, Men jag kan aldg lta bli att undra TÄNK OM.

Jag och mannen min har idag varit herr och frn NILSSON i ett halvår.

Hur jävla underbart är inte det. Tänk den dagen vi varit gifta i 60 :)

GOD JUL PÅ ER ALLA.
Jag återkommer med uppdatering om Ullaredaresan i fredags och om julhelgen någon annan dag.

Nu ska jag bara mysa med MIN familj dessa dagar.
julafton
juldagen
annandagen
firar vi vår jul.

Än en gång ALLA.
GOD JUL

Jag kan inte sovaöoch började läsa igenom den gamla bloggen avvaz.bloggplatsen.se och inser att det är JAG, det är just denna person jag är. Det är mitt liv. Även fast det är fleraöår sedan jag skrev på den så är det precis så mitt liv ser ut.
Jag saknar den gamla tiden men är lycklig nu.
Där är allt svart på vitt och jag hade faktiskt väldigt stora tankar. Jag vill bli så öppen igen.

Kommer jag klara av det? Jag stängde in mig med mannen när vi fann varandra. Men jag vill våga börja berätta. Jag SKA börja berätta. Det är den jag vill va.

Jag skulle leta upp en av mina andra bloggar men kom inte ihåg hur jag stavade det och sökte därför på google. Jag hittade gamla inlägg som min fd svärmor skrivit.

Vad jag saknar henne. Det är så ledsamt. Jag har tänkt på henne och William i stort sätt hela dagen idag. Jag pratade med en av mina och Nicklas gemensama vänner idag och vi började självklart prata om William.

Och då kom allt tillbaka. Vad jag saknar dom. Lilla William som har varit ifrån mig i 4års tid. 6september 2009

Och underbara farmor Kerstin. som somnade in för (snart) 3år sedan. 24mars 2011 Underbara fina människa.

Kerstin ta hand om min William. Håll honom hårt o viska att Jag älskar honom så

Saknar er enormt mycket

Dagar jag suttit med Mel i famnen och saknat William något ofantligt mycket. Dagar jag undrat hur hans små fötter sätt ut. Hur han hade doftat hur han sätt ut. Vem han var mest lik och hur hans beteende och röst varit. Det är jobbigt. Mycket jobbigt.

Jag har fått gåvan att bli mamma igen. Jag har två fantastiska barn på jorden och en änglason i himmelen. Jag Min son vakar över mig och jag andas mina andetag för mina barn. Utan dom hade jag inte varit någonting

Mamma älskar er ofantligt mycket.

Ni saknas mig William och Kerstin <3