Direktlänk till inlägg 21 augusti 2013
Den dagen kom till familjen i måndags 19 augusti.
Våran son började i f1an.
Teoretiskt sett är han absolut inte liten längre och kommer aldrig mera vara det. Även om det gör så ont i mamma hjärtat och inse så måste jag släppa taget. Han är inte så liten längre. Jag vet att ni som läser säkerligen inte tycker att det är något att haka upp sig på och att han "bara" blir 6. Men för mig är det så. Han är liten och tanig för sin ålder och är en sådan liten figur som inte är rädd för att visa hur han känner el mår.
För oss gör det inget men tyvärr kan det bli ett problem i skolan antingen nu el längre fram.
Men själva grejen är att både jag och Jonas är så ofantligt stolta över honom. Att han är så stor nu. Att han har blivit en sådan stilig och duktig ung man.
Bildera är från i måndags då det var ALLRA första skoldagen.
För 3år sedan kom världens underbaraste Lee till världen
Idag är det min dag, idag blir jag 27år. Mitt femte år med mannen i mitt liv. (Firade 4år den 14jan) 8år med lilleman två år med storprinsessan och mitt allra första år med miniprinsessan. Sjätte året av saknad av min änglason. Men jag är lycklig i...
En 26årig dam som är gift med mannen i mitt liv.
Min ungdomsförälseles som jag föll för när jag var 12 och han 16.
Nu har vi två små sorkar tillsammans.