Precis hemmkommen. Blev en sväng på staden efter att fisen var hämtad.

En varm oboy hos far innan vi handlade havregryn och äppelmos.
Jag äter havregrynsgröt eller mannagrynsgröt varje morgon efter att Lillisen är lämnad på dagis, sedan slänger jag mig i säng för att sova ett tag. Sover inte ordentligt på nätterna så för att jag ska "komma" igen sover jag någon timme fram till tio elva tiden MEN idag sov jag till halv ett.
Vet i faan varför jag var så trött för men jaa nu är jag pigg och utvilad.
Jag sitter här medans Melvin sitter framför tv:n och kollar på djungeldjuret.
Det är tyst. Lite för tyst för att vara Melvin. Det betyder att filmen är BÄST.

Jonas jobbar över lite idag. Men vad gör det. Maten är klar sedan igår. Vi skulle ätit fajitas (stavas det ens så) andra gången jag äter det. Första var det inte jätte gott. Men nu får vi se. ser ju ut mer som åt tacohållet.

Men vi valde att äta farsdagstårtan ist efter västerviks besöket (Nej inget med bebis) utan biltema.

Nu ska jag försöka få igång värmen lite här hemma med att tända ljus. Vi har inga element på nedrevåningen (SKUMT)

och sedan ska jag kolla efter HUS. Inget jävla RADhus. UTAN hus ett ORDENTLIGT hus. VÅRAT hus

Som alla andra vardagar ringer kl vid o7.3o och sonen är på dagis vid åtta.
Jaa vi bor redigt nära. Tar tio min bort. Jag åt frukost och kröp ner i sängen igen och sov tills min lillebror ringde och väckte mig vid 12 (ja han var oxå precis nyvaken)

Vi pratade om att ta en fika idag i tisdags och självklart blev det en.
Det var den bästa fikan med min bror.

DÅ det var våran ALLRA första ensamna fika (utan far och mor alltså)
Lillisen fick en glass, Det är ingen fika om det inte finns GLASS enligt honom.

han var nöjd och glad. Nu har jag och Melvin slängt i oss en pizza och väntar på att pappa ska komma hem från jobbet. han jobbar över idag. Sedan blir det sambo mys i soffan med Té och knäckemacka MUMS

Känner att vi verkligen behöver lite egenmys med sex innan sängen.
Var ett tag. Alltså myset.

Är svårt att få in tiden för varandra då jag är trött under kvällarna (graviditeten) och J jobbar över ganska mycket.
Är dock lycklig över att få somna i hans famn varje natt <3

(i mitt liv händer det inte så jätte mycket men jag ska försöka ta tag i att skriva här.)

Jag är så jädra stolt över MIN son.
Han är den mest fantastiska lilla fisrumpan som gått i ett par skor.
Om man bara kunde förklara HUR mycket jag älskar honom skulle det vara underbart.
Men det finns inte tillräckligt med ord eller sätt att visa.

Men en mamma kan inte vara mer stolt.

Jag gör precis vad som för honom.

Är han lycklig är jag lyckligare

Jag kommmer ihåg när man gick i 2-3 på lågstadiet och man började fundera på om det fanns en till Alexandra Andersson där ute i världen någonstans. (Ja jag döptes till Alexandra Andersson.  Jag döpte om mig när jag blev 18.)
 En Alexandra som var född den 21januari 1988.
Eller jag funderade på det iaf.
Många tankar gick åt till det. Om det fanns en look a alike precis som jag.
Tanken försvann när man blev större och växte upp.
Tills jag loggade in på facebook i fredags.
(Ibland är jag glad över att FACEBOOK finns.)
Jag har en vän som är vän med en ALEXANDRA ANDERSSON som är född 1988
Tyvärr är hon inte född den 21 januari men den 31 januari.

Jag har hittat HENNE. Eller jaa nästan iaf.
Jag är ju faktist BARA 10 dagar äldre än just henne. Plus att hon bor faktist inte alls jätte långt ifrån mig, utan hon bor i Jönköping.

Det om något tycker jag är häftigt.

Så nu kan jag lägga det på hyllan.

* Hitta en Alexandra som är född när jag är det.
Visst hade det varit bättre om det var den 21 hon var född. Men jag ska ABSOLUT inte klaga!

_________________________

Jag mår förövrigt bra. Gick in i vecka 27 i fredags (idag söndag)
Och vi var på vårat sista UL i onsdags. Jag ville gärna veta könet men det är andra gången bebis får som den vill.
Så här sitter jag nu med ingen aning på vad det är för liten krabat i magen. Pappa är överlycklig han vill att det ska vara en överraskning. Så nu väntar vi bara på att bebis vill titta ut INTE ÄN DÅ men iaf. Vi är redo. Fast bebis får INTE vara redo än.
Kroppen börjar värka mer och mer iaf. Nu gör det ont nere i regionen under magen iaf.
Men det är ju inte så jätte undligt. Det är ben som ska flyttas och bebis som blir större. Så smärtan får jag helt enkelt leva med ett tag till.
Men vad gör det. Bara h*n är frisk och kry så tar jag gärna smärtan.

________________________

Förövrigt så går det inte EN DAG utan att jag HATAR dig. DU är en sådan idiot.

Idag är det en seg dag, sitter insnurrad i täcket med pyjamas under trappen.
Det har blivit "mys"hörnan där datorn står, och de bärbara ligger.
Jag har ont i hela kroppen och har ingen ork för något stort egenligen, Idag var det städdag men kroppen klarar inte av det och jag kommer troligtvis ligga i en förkylning nästa vecka.

Nästa vecka ska vi förövrigt åka till västervik och kolla så lilla C mår bra och växer och utvecklas som h*n ska.

Går in i vecka 20 imorgon. Tänk att det bara är HALVA tiden kvar innan vi får krama vår skrutt <3

Melvin hade med sig en dagiskompis hem igår och man inser nu hur stor han verkligen är.
Hämtade grabbarna vid 15 och följde Liam hem vid 19. Bjuden på en kopp kaffe och prat med Martina innan jag och Melvin drog oss hem för att sedan hoppa isäng.

Han sov HELA natten i sängen, det var skönt att jag med ficj somva ut då jag var jätte trött i gårkväll/natt.
Han har kommit in i att det finns monster nu. Har aldrig haft problem innan då spöken fiser vi bort (inte haft några så länge jag kan minnas) varulvar och vampyrer gillar inte vitlök,
Melvin har en vitlöksbit i nattusbordet ^^
Men monster hade vi inget för. Så det blev en liten sång:

trolla bort, trolla bort, trolla bort alla monsterna

Och den funkade, efter att ha tittat under sängen i näsan i örat och även om han hade svalt några.
Så nu är det sången varje kväll som gäller så länge det behövs.
För det tar inte bara på mina krafter när han kommer upp om nätterna.
Han är helt slut på morgonen efter då han missat timmar att sova.

Förövrigt så finns det en "familj" som får mig och Jonas att må redigt bra under dagarna. De är så otroligt patetiska att vi sitter och skrattar åt dom. Men det är bara kul att de förgyller våran vardag.

Så tack så hemskt mycket.
Ni ska bara veta hur lyckliga ni får oss att känna oss ;)

Jag vet. vi är 24 respektive 28 och dessa SMÅ människor är så omogna att det inte går att förklara.
Men det skiter vi i. Ett gott skratt förlänger livet.

NU ska hundarna ut!

HA det bra

Jag hatar när man själv inser att man har en blogg men ALDRIG skriver i den. Och jag har verkligen ALL tid i världen. Eller jag har många timmar att  lägga ner på den.
Men jag kommer aldrig så långt att jag faktist sätter mig framför datorn. Finns annat som är mer lockande.
Har ju egenltligen bara bloggen på själva datorn. Allt annat har jag ju med mig vart jag än går, i mobilen.

Visst jag kan ju blogga i den med. Men inte de långa meddelandena.
Jaa ni gissar rätt jag sitter fortfarande med en knapptelefon.
Har även en lite mer avanserad men ja det är för avanserat för mig.
Den fick sonen att ha som spel mobil. Jag tycker verkligen om knapparna ^^ gamla hedliga knappar :)

Lillhuliganen blir 5 den 28de och jag undrar många gånger om VART FAAN försvann min lilleman?
Det var ju inte alls länge sedan han låg på mitt bröst och sov, det var den tryggaste platsen i världen. Visst mammas famn är fortfarande den tryggaste platsen i världen, Men den behövs inte lika ofta nu som innan.
Jag blir nästan ledsen när jag inser att allt går för fort.
Känns som om jag inte hinner med och blundar nog ofta för att inte inse att han verkligen är stor.
Han är och kommer ALLTID att vara min nr 1.
Ni får ta det som ni vill men så mycket vi varit med om har gjort oss starka tillsammans, UTAN honom är jag inget.

Och nu undrar ni hur jag kan sitta och skriva något sådant när jag faktist väntar mitt andra barn.
MITT andra älskade lilla barn.  Jag kan det utan att det känns att det är fel ett dugg.
För vårat band som jag och Melvin har. Är starkt, Det är sjukt starkt. Och jag skulle kunna göra VAD som för honom. Och tro mig. Jag har redan gjort det.
HAN är verkligen min stjärna. Mitt liv, mitt ljus.

Bebis mår förövrigt bra där inne. Håller mig fortfarande på 75kg men bebis utvecklas prima.
Var lite oroliga att den kunde lida av down syndrom men alla kromosoner finns och INGET absolut INGET är fel.
Bebis kommer ligga lite UNDDER vikt kurvan i magen bara. Och även läng kurvan.
Men det gör oss ABSOLUT inget. För nu vet vi att h*n är frisk.

Nu ska jag slänga mig i soffan och bara vara JAG,

Jonas är väl säkerligen på väg hem. Han fick jobba över idag.
Men vad spelar det för roll. MITT LIV ÄR HÄR. Och idag har dagen gått fort.

Jah är lyckligare än innan.

Första inlägget från nya huset. Vi lever och har det bra.
Jag vet att det var ett jätte tag sedan jag skrev något men känner inte att detta är det första jag gör när jag sätter mig framför datorn. Sitter inte ens så mycket framför datorn heller för den delen.

Men iaf lilla C är beräknad till den 7 februari så nu är jag i vecka 15.

Lillhuliganen mår bra och trivs som fisken i vattnet (han badar)
Och kärleken är mer än bättre. Trädgården är iordning, staketet ska inhandlas och sättas fast och på plats.
Huset är i ordning invändigt. Och ska även målas och bytas tapeter, för dessa är INGET för oss.

Jag kommer uppdatera längre fram men just nu finns det ingen lust till det. Vet egentligen inte vad jag ska skriva om saningen ska fram.

Men jaa, jag återkommer

Torktummlaren är klar också.

Nu är allt nerkört, inpackat, utstädat klart så nu bor vi verkligen i detta hus. Fast vi flyttade in i måndags och har sovit sedan måndags natt. Självklart har vi kartonger att packa upp, buskar att klippa ner, land att rensa. Men det är VÅRT nu. Huliganens sista dag på "nya" dagiset, vecka 32 är han tillbaka på sitt "gamla" dagis igen. Jag är jätte förkyld och kroppen värker. Men vad ska man göra.... Nu packa upp.